I morse vart det träning och sedan bad med mina killar.
Som vanligt vart det kalla köttbullar och drickyoghurt till strand-lunch.
Massa mys och lek...
Som sagt nu har det gått 2 veckor utan pappa-Johan.
När Johan varit borta förut har jag till och från kunna "stänga av" mina känslor för att underlätta för mig, lura mig själv lite.
Men nu med Alfred går det inte, vi pratar om pappa väldigt ofta, senaste dagarna har han blivit så ledsen. Han säger ofta att han vill att pappa ska komma hem till honom igen.
Idag när vi ute och cyklade stannade han bara och sa:
"-Mamma jag älskar pappa, jag saknar honom och pappa älskar mig med"
Man vill ju bara ta tag i honom och säga att pappa kommer nu!!!
Den lilla killen är så grym och fantastisk, han är en riktig liten, stor hjälte!!!
Det är svårt att trycka på "stoppknappen" med honom, det är svårt att hålla sina egna tårar borta när hans rinner.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Hej du som är inne här och läser hos mig.
kommentera och tipsa mig gärna om olika sidor du läser och gillar.